http://imthesnok.blogg.se/

Skjutsade Patrik till jobbet imorse. Tänkte först åka hem till mamma och hälsa på när jag ändå var i krokarna men jag bestämde mig för att åka hem, käka frukost och åka till gymmet och gå på crosstrainern i 30 minuter.

Kom hem, bytte om. Satt mig i bilen. Blev nervös över att vara själv på gymmet. Åkte iallafall dit. Öppnade dörren och där stod det säkert 7 muskelknuttar och tränade. Så vad gjorde jag? Jo jag vände och åkte hem.

 

Något som jag har oerhört svårt för är situationer där jag måste vara ensam. Och framför allt utelämnade situationer.

Aldrig att jag går in på ett gym som den fläskpaddan jag är och börjar träna när folk ser på. Aldrig. Absolut inte om jag är ensam.

Det tar liksom stopp i hjärnan och jag försöker hitta flyktvägar. Visst låter det lite sjukt?

Nja, kanske inte. Jag fungerar helt enkelt så.

 

Vissa gånger går det bättre än andra. Som i skolan tex. Förr vägrade jag gå in på en lektion om det inte var någon där som jag kände sedan tidigare. Men igår gick det hur bra som helst. Just för att jag hade bestämt mig för det.

Men något säger mig att jag inte kan bestämma mig för att gå ensam på gymmet.. Det säger liksom stopp i precis hela kroppen.

 

Jag blir nästan som en rädd liten fågelunge, med andan i halsen, hjärtat i halsgropen och skakar.
Jag önskar verkligen att jag inte var såhär!

 

Men.. Jag tänker inte ge upp dagens planer för ett träningspass för det.  Nej då, jag tänker dansa här hemma! Det är minst lika bra träning det med :)

12.20 ska jag vara på CVL för introduktion för geografin, och efter det har jag den första lektionen i Pedagogiskt ledarskap, eller vad fan kursen heter.