Kväll igen..
Dagen har gått ganska bra, mamma kom och umgicks, det var bra!
Nu är det kväller igen. Det är då tankarna kommer och jag får ont i magen. Jag vill bara att allt ska vara över.
Jag ställer mig frågan om och om igen - hur mycket klarar jag av? Har det gått så långt nu att jag är trasig, på riktigt?
Allting känns så surrealistiskt och det känns som att jag håller på att tappa greppet. Jag vet inte vad jag kan göra. Kan inte göra något heller för den delen. Och det är det som känns så jäkla hopplöst!!
Att vara stark, det är jobbigt. Det är jobbigt att samla ihop spillrorna och försöka bryta tankemönstret. Det gör ont.
Hjärtat slår så hårt att det känns som att bröstkorgen ska sprängas.
Kommentarer
Trackback
