http://imthesnok.blogg.se/

Jag har så svårt för att prata, orden fastnar någonstans mellan magen och halsen, och ut kommer bara fjuttiga ord som har stor betydelse för mig, men som låter så små.

Det är konstigt att man alltid tänker "varför händer detta mig?" både när det handlar om negativa och positiva saker. Har ni tänkt på det?
När det är något tråkigt som sker så undrar vad man har gjort för att förtjäna det, och sedan när det händer bra saker förminskar man sig själv genom att upprepade gånger ställa frågan "varför jag? vad är det som är speciellt med mig? varför händer detta mig?" 
Skumt.

 

Jag har tänkt så hela dagen idag. Jag har funderat, vridit och vänt, undrat varför Henrik tycker om mig. Varför just jag? Varför ingen annan? Någon som är gladare, smalare, finare, roligare (okej, roligare finns inte men ni förstår min tanke ;)) 

Har detta med självförtroende och självkänsla att göra? Att man inte sätter ett högre värde på sig själv, att man inte för sitt liv kan förstå varför någon kan tycka om just mig?

Varför är det lättare att påpeka och lyfta fram sina ovanor, sina fel och brister, medan det tar emot att se på sig själv i spegeln och säga högt och tydligt "jag förstår verkligen varför han tycker om mig. Jag har fina ögon, långt tjockt hår, jag har rolig humor, jag har bra fantasi, jag har en mjuk kropp som känns som en kudde, jag har fler tillgångar än otillgångar." ?

 

Jag själv tycker att osäkerhet är otroligt oattraktivt, så det blir liksom dubbelmoral när jag själv är lika osäker som tt föl som ska ställa sig på benen för första gången.

Hur kommer det sig?

Finns det någon som har svar på alla dessa frågor, eller kommer man ställa dom hela livet? Kanske är dessa saker en ständig del av livet, ifrågasättande och misstro. Jag vet inte, men jag skulle vilja veta. För sådan är jag - en person som vill ha kontroll över allt, en person som vill kunna styra över allt som sker, någon som har koll och vet. Och vet ni en sak - det är en av fördelarna med mig. Jag är en jäkel på att ha koll på saker, bara det intresserar mig. Var jag har lagt nycklarna eller mobilen är oväsentligt, men att veta vilket klockslag jag och Henrik pussades första gången nykter, det minns jag även om någon skulle väcka mig mitt i natten när jag är hög på sömntabletter. 

 

Over and out.

/En människa som ska skriva en bok som bara innehåller frågor. Och tillägna den till någon som alltid tror sig ha svar.