21/11 - 09
Är inte det viktigaste i livet att man är lycklig?
att man får känna sig älskad och underbar?
jag har lagt ner så mycket tid på att vara olycklig, att vara deprimerad och funderat på vad det är för fel på mig, men det slog mig helt plötsligt nu, att det inte är något fel alls på mig, bara fel på mitt tänkande.
är detta helt fel?
hur kan man igentligen vara annat än lycklig när man har en alldelens egen sambo som lyser upp ens dagar, dygnena runt, man har en mamma och en pappa som älskar en och ställer upp, en storasyster som alltid finns där, man är ganska frisk trots sjukdomar som infinner sig titt som tätt, man har en lägenhet och en (två) katter som gärna kryper upp brevid en i både soffa och säng för att visa deras kärlek.
jag har två armar och två ben, mitt hjärta slår som det ska.
varför kallar man sig då sjuk?
jag vill inte vara deprimerad längre, jag vill inte anses vara sjuk.
härmed säger jag upp mig från att vara sjuk!
Jag älskar livet!
va kul att du hittade till min blogg=) välkommen åter! och angående det där men gymnasiebetygen så tycker jag inte att du ska tänka så, ta det i din takt. jag gör det för våra barns skull, dom ska liksom inte behöva känna att dom har det sämre på något vis för dom har en ung mamma=) det är därifrån jag får motivation, annars vet jag inte hur det hade gått=) kram på dig och ha en trevlig lördag!=)
Bra tänkt älskling och snart får du en till sak att vara lycklig över. En lägenhet som jag vet att du vill flytta till nu ^^ <3
ÅÅÅH Zanna! Om du bara visste hur mycket jag känner igen mig i din text. Jag har också mått väldigt dåligt tidigare, trots sambo, en underbar familj, fina vänner, och allt man egentligen kan önska dig. Men jag kände en tomhet inombords som jag inte kan förklara. Idag är det tack och lov bättre, men svackorna kommer. Jag håller en tumme för dig att det blir bättre för dig! Kram
Vilka kloka ord du skriver vännen. Allt som oftast säger /skriver du så förståndiga saker men tyvärr så är det alltid svårt att göra som man vill/tänker men det är bara att kämpa på. Du vet att vi finns och du vet att du e bäst. Kram.
bra zanna!
jag vill också kunna tänka lika vettigt som du.
jag tror på dig!
